Sedan 2020 har streaming inte bara befäst sin position som den dominerande kraften inom musikindustrin, utan också fortsatt att omforma allt från hur musik skapas och distribueras till hur artister får betalt. Den här artikeln utforskar de djupgående förändringarna, utmaningarna, möjligheterna och framtidsperspektiven.

Musikindustrin i en ny tid

Streamingens dominans och ekonomiska påverkan

Efter 2020 har streamingens ekonomiska inflytande blivit ännu tydligare. Enligt en rapport från Omdia, som rapporterats av Omni, nådde musikindustrins globala intäkter 45,5 miljarder dollar, vilket översteg filmindustrins intäkter. Denna förändring understryker streamingens genomslagskraft. Svenska Stim anpassar sina licensieringsmodeller för att passa den digitala verkligheten, vilket framgår av deras information om Musik online. Spotify, en ledande plattform, rapporterade en omsättning på 4,0 miljarder euro under tredje kvartalet, en ökning från 3,4 miljarder euro under 2023, enligt Omni.

Spotifys roll

Spotify är en gigant inom musikstreaming. Företaget, grundat i Stockholm 2006, har haft en enorm tillväxt och påverkade musikindustrin redan innan 2020. Under första kvartalet 2020 hade de 130 miljoner premiumanvändare globalt, vilket rapporterats av PMC. Deras framgång visar tydligt hur stor inverkan streamingmodellen har haft, vilket även bekräftas av Spotifys investerarinformation (Investor Relations).

Intäktsfördelning och utmaningar

Trots de enorma intäkterna är frågan om fördelningen ständigt aktuell. En undersökning från det brittiska parlamentet visar att artister ibland kan få så lite som 13% av intäkterna (Economics of music streaming). Enligt CBC News, som hänvisar till musikpublicisten Eric Alper, når endast en bråkdel av Spotifys utbetalningar musikskaparna direkt (Spotify paid over $10B US). För låtskrivare är situationen ännu mer komplex, med många intressenter som delar på en ofta liten ersättning.

Streamingens omfattning i siffror

År 2020 stod streamingtjänster för en majoritet av musikindustrins intäkter globalt. Enligt IFPI, som rapporterats av PMC, genererades 62,1% av branschens intäkter genom streaming. Betalda abonnemang ökade med 18,5% jämfört med 2019. Samtidigt fortsatte intäkterna från traditionella format att minska. Försäljningen av fysiska format sjönk med 4,7% och digitala nedladdningar minskade med 15,7% under 2020.

Förändrade lyssningsvanor

Streaming har inte bara förändrat hur musikindustrin tjänar pengar, utan också hur vi lyssnar. IFPI:s rapport, “Engaging with Music 2023”, som SVT Nyheter rapporterar om, visar att musiklyssnandet ökade under 2023, och prenumerationsbaserad streaming fortsätter att växa (Musiklyssnandet ökade 2023). Rapporten visar att 73 procent betalar för musikstreaming, och Sverige framstår som ett föregångsland.

Streaming i alla åldrar

Det är inte bara unga som streamar. Rapporter, som Rolling Stone hänvisar till, visar att den snabbaste tillväxten i användningen av streamingtjänster globalt finns i åldersgruppen 35-64 år. Detta indikerar att streaming har blivit en metod för musikkonsumtion över alla generationer.

Utmaningar och framtidsperspektiv

Trots framgångarna finns det utmaningar. Piratkopiering är fortfarande ett problem, särskilt bland yngre, enligt Rolling Stone. Dessutom växer frågan om artificiell intelligens (AI) inom musikindustrin.

AI och musikens framtid

Artificiell intelligens (AI) påverkar musikindustrin på flera sätt. Mänsklig kreativitet anses fortfarande vara central i musikskapandet, men AI används redan i praktiken:

• AI-kompositionsverktyg, som Amper Music och Jukebox, används för att skapa musik, antingen självständigt eller som stöd för kompositörer.
• AI-drivna rekommendationssystem, som Spotifys Discover Weekly, hjälper lyssnare att hitta ny musik baserat på deras smak.
• AI-verktyg för upphovsrättsanalys, som Pex, identifierar och hanterar upphovsrättsintrång, vilket blir allt viktigare i en värld av digital distribution.

Transparens och betalningsmodeller

Debatten om betalningssystem har intensifierats, vilket The Regulatory Review rapporterar om (Inequalities of Digital Music). Den nuvarande pro-rata-modellen, där alla intäkter poolas och fördelas proportionellt, har ifrågasatts. Ett användarcentrerat system (UCPS), där pengarna fördelas baserat på vad varje enskild användare lyssnar på, har föreslagits som ett mer rättvist alternativ, särskilt för nischartister. CNM (Centre National de la Musique) har genomfört en studie som jämför dessa modeller (Impact of online music). Studien visar att UCPS potentiellt kan gynna vissa artister, men att effekterna varierar beroende på genre och lyssningsmönster. Frankrike lagstiftade 2022 om minimiroyaltynivåer för streaming, som en del av ett avtal med den franska inspelningsindustrin, vilket CNM också rapporterar om.

Musik- och TV-branschen – olika strategier

Musikindustrin har, till skillnad från TV-branschen, valt att göra hela artistkataloger tillgängliga på streamingplattformar, som Rolling Stone beskriver. Detta beror delvis på skillnader i konsumtionsmönster. Musiklyssnare tenderar att lyssna på en bredare variation av artister och låtar, medan TV-tittare ofta är mer fokuserade på specifika serier och program. Musikindustrins val möjliggör större utbud och enklare tillgång för konsumenterna, men det kan också leda till lägre intäkter per spelning för enskilda artister.

En fortgående utveckling

Streaming har revolutionerat musikindustrin, och utvecklingen fortsätter. Spotifys expansion till podcasts och ljudböcker, vilket framgår av deras investerarinformation, visar streamingmodellens bredare inflytande (Investor Relations). Musikindustrin, som beskrivs av Musiksverige, är i ständig förändring, och streaming kommer utan tvekan att fortsätta spela en central roll (Musiksverige).